Ordlista

Aptering
Sönderdelning av en trädstam i olika sortiment, beroende på stammens kvalité, avsättning och pris.

Aritmetiskt medeltal
Ovägt medeltal, beräknas genom att summera exempelvis alla mätningar eller observationer på en viss storhet och dividera summan med antalet mätningar eller observationer.

Arrondering
Uttryck för fältens eller skogsskiftenas storlek, form, inbördes belägenhet, avstånd till gården o.d.

Barrotsplantor
Plantor som saknar någon form av substratklump kring rötterna.

Bestånd
Ett större antal träd eller plantor som växer tillsammans och karaktäriseras av viss enhetlighet beträffande ålder, trädslagsblandning m.m.

Beståndsanläggning
Anläggning av nytt skogsbestånd efter slutavverkning.

Beståndsvård
Behandling av skogsbestånd, till exempel gallring, röjning och stamkvistning, syftande till att förbättra ekonomiskt resultat.

Biotop
Ett genom klimat, markbeskaffenhet samt växt- och djurvärld naturligt avgränsat område med enhetlig miljö och organismsammansättning.

Bonitering
Bestämning av bonitetsklass enligt visst boniteringssystem.

Brukningsenhet
Kan vara såväl separat brukad fastighet som gemensamt brukade fastigheter eller samfällighet: brukningsenhet kännetecknas av att den fungerar som en ur brukningssynpunkt sammanhållen enhet.

Cirkelytetaxering
Metod att inventera skog stickprovsvis genom insamling av data på cirkulär provyta.

Ekosystem
Växt och djursamhälle med tillhörande miljö biologiskt fungerande som en enhet.

Enkelställning
Röjnings och gallringsingrepp i yngre bestånd, varvid i pricip en enda stam kvarlämnas i varje rugge.

Erosion
Nötande inverkan av vatten, vind, is och fasta partiklar på jordytan samt borttransport av de frigjorda partiklarna.

Fenotyp
En individs utseende och tillstånd: resultatet av samspelet mellan en individs genotyp och dess miljö.

Fiberprodukter
Produkter som direkt baseras på vedens fibrer exempelvis board, pappersmassa och papper.

Formtal
En kvot mellan två volymer. Trädets volym och volymen av en cylinder med samma höjd och diameter som trädet.

Fotosyntes
Uppbyggande av kolhydrat ur koldioxid och vatten i närvaro av klorofyll och under utnyttjande av ljusenergi och frigörande av syre.

Fröplantage
Plantering bestående av genetiskt förstklassiga träd, anlagd och behanlad med sikte på fröproduktion.

Fröträd
Träd vars fröproduktion får ge upphov till naturlig föryngring.

Förband
Utplacerade träds, plantors eller markberedningsfläckars avstånd och läge i förhållande till varandra.

Förna
Döda växt- eller djurdelar som ännu inte genom angrepp av svampar, djur eller andra nedbrytningsorganismer införlivats med marken. Vanligen ett luckert skikt ovanpå humuslagret.

Gagnvirke
Skogsvirke av sådan dimension och beskaffenhet att det ekonomiskat kan förädlas.

Gallring
Beståndsvårdande utglesning av skog under tillvaratagande av virke.

Gallringskvot
Förhållandet mellan de utgallrade trädens medeldiameter och beståndets medeldiameter efter gallring.

Gallringsstyrka
Kvoten av de utgallrade trädens antal, grundyta eller volym och motsvarande värden före gallring.

Genotyp
En organisms ärftliga konstitution, summan av arvsanlagen.

Grobarhet
Förmåga hos frö att gro under vissa definierade yttre förhållanden.

Grot
Ihopsamlat hyggesavfall att användas till bränsle.

Grundtid
Den tid somåtgår för en arbetsuppgifts lösande jämnte smärre uppehåll, vilkas längd inte överskrider en viss längd per tillfälle.

Grundyta
Summan av trädens genomskärningsyta i brösthöjd, mätt i m2/ha.

Ha
En yta innehållande 10 000 m2

Hamling
Kapning av grenar och kvistar av lövträd eller lövbuskar för att dels erhålla djurfoder för vintern, dels öppna lövängen.

Harvning
Form av markberedning varvid mineraljorden blottas i mer eller mindre sammanhängande spår.

Huggningsklasser
Klasser för indelning av skogsbestånd efter utvecklingsgrad och art av huggningsåtgärd som närmast bör utföras.

Humiditet
Ett uttryck för den del av nederbörden som inte avdunstar utan tillförs yt- eller grundvattnet.

Humus
Den organiska fraktionen av marken, med undantag för mikroskopiskt identifierbara växtrester och rötter.

Humuslager
Markhorisont i översta delen av markprofilen som består av stor del organiskt material.

Huvudplanta
Planta som beräknas kvarstå efter röjning.

Hygge
Kalhygge, trakthygge, föryngringsyta. Avverkat område med eller utan kvarlämnade fröträd.

Hyggesavfall
På hygge kvarlämnade grenar, toppar och liknande material av organiskt ursprung.

Hyggesbränning
Kontrollerad bränning av hygge i återväxtfrämjande syfte.

Hyggesrensning
Återväxtfrämjande åtgärd på hygge innebärande att kvarlämnade mindervärdiga träd och hindrande buskar tas bort.

Höggallring
Vid gallring uttag företrädesvis i de högre trädklasserna varvid stora träd borttas till förmån för mindre utvecklingsbara träd.

Inäga
Sammanfattande benämning på jordbruksmark.

Jordmån
Den del av jordskorpan som är påverkad av de av klimat, vegetation och djurliv betingade processerna.

Kavelbro
Enklare brokonstruktion bestående av på längsgående underlag placerade rundvirkesstycken (kavlar).

Kerattbana
Transportbana för stockar vilka förs i sin längdriktning med hjälp av taggförsedda tvärstycken (keratt) på en ändlös kätting.

Klapperfält
Fält av rundade stenar 2-20 cm, uppkommet genom vågornas bearbetning av moränen och bortsköljning av det finare materialet.

Krongallring
Gallring huvudsakligen i de övre trädklasserna med gynnande av goda huvudstammar.

Kärr
Blötmark med fuktighetskrävande vegetation och uppbyggd av mer eller mindre mäktig torv.

Likformig gallring
Gallring med procentuellt ungefär samma uttag av stamantalet i alla diameterklasser.

Lucka
Mindre yta i bestånd, vilken är kal eller bevuxen med plantskog som är avsevärt yngre än beståndet.

Lund
Vanligen örtrik, relativt sluten skog av ädla lövträd och lövbuskar på näringsrik mark.

Lunnare
Traktor avsedd för terrängtransport av helt eller delvis släpande last.

Låggallring
Gallring underifrån, d.v.s uttag företrädesvis i de lägre trädklasserna.

m3
Måttenhet för volymbestämning.

Markberedning
Bearbetning av skogsmark i avsikt att åstadkomma en gynnsam grobädd för frön eller växtplats för plantor.

Monokultur
Odling av en enda växtart i stor skala.

Morän
Jordart bestående av en osorterad blandning av olika stora partiklar från block ned till lera.

Mosse
Blötmark uppbyggd av ofta mäktiga lager torv med mer eller mindre välvd yta. Huvudsaklig vattentillförsel från nedernbörden direkt.

Naturlig återväxt
Naturlig föryngring. Återväxt uppkommen genom självsådd eller skottskjutning.

Omloppstid
Tal för att omräkna olika m3 sorter till samma mått.

Omskolning
Utsättning av plantor i plantskola i avsikt att åstadkomma en bättre planttyp före utplantering i fält.

ph-värde
Mått på lösnings vätejonkoncentration (surhetsgrad).

Planta, Plantskog
Träd som inte nått 1,3 meters höjd.

Plantavgång
Den reducering av plantantalet som inträffar på plantstadiet.

Plantering i omvänd torva
Plantan sätts i en utskuren, upp och nedvänd humus- eller grästorva lagd ovanpå marken.

Plusträd
Fenotypiskt urvalt träd, av god kvalité.

Population
Samtliga inom ett område förekommande individer av en art.

Produktionsförband
Träds avstånd och läge i förhållande till varandra efter röjning.

Proveniens
Individer av samma art förekommande inom eller härstammande från ett angivet område.

Relaskop
Instrument för uppmätning av ett bestånds grundyta.

Riksskogstaxering
Uppskattning av skogstillgångarnas storlek och sammansättning i hela landet.

Riktad fällning
Fällning med anpassning av fällriktningen.

Rotskott
Skott utgående från rötter, såsom till exempel asp.

Rotvälta
Genom stormfällning uppbrutet rotsystem.

Rotvärde
Ståndskogs realisationsvärde.

Rotnetto
Virkets leveransvärde minskat med drivningskostnader (avverkning o skotning).

Röjsåg
Motorsåg för röjning, hyggesrensning o dyl.

Röjningsgallring
Beståndsvårdande utglesning av skog varvid både röjning och gallring utföres.

Servitut
Besvär eller last som lagts på fastighet till förmån för annan fastighet.

Självgallringsgräns
Maximala grundytan levande träd kan nå på en viss bonitet och vid en viss ålder.

Självsådd
Föryngring uppkommen genom naturlig fröspridning eller skottskjutning.

Skogsnäring
Samlingsnamn för skogsbruk och skogsindustri.

Skotare
Sammanbyggd traktor och lastbärare för terrängtransport av virke.

Skyddsskog
Skog som avsatts som skydd mot sand- eller jordflykt.

Slutavverkning
Avverkning av skogsbestånd med undantag för eventuella fröträd.

Solitär
Ensamt befintlig individ.

Sortimentsmetod
Avverknings- drivningsmetod då gagnvirket kapas i standardlängder eller fallande längder.

Stukmärke
Inpräglat märke i stockändyta.

Ståndort
Växtplats som resultat av samspelet mellan de naturföreteelser som inverkar på på livsverksamheten.

Ståndortsfaktor
Faktor som tillsammans med andra ståndortsfaktorer formar ståndorten.

Svedjning
Avbränning av vegetationen för odling eller bete.

Svärmning
Vid fortplantning då insekter ofta samlas under livfullt kringflygande och ses i större antal än annars.

Symbios
Samlevnad mellan två eller flera ej närbesläktade organismer för att möjliggöra ökat näringsutbyte hos båda parter.

Syrfällning
Fällning under vegetationsperioden då trädet får ligga okvistat så att löv eller barr drar till sig vätska från trädstammen för att uppnå en torkning.

Såddfläck
Markberedningsfläck avsedd för sådd.

Torv
Organogen jordart bestående av mer eller mindre sönderdelade växter under fuktiga förhållanden.

Trakthygge
Avverkat område med eller utan kvarlämnade fröträd.

Täckrotsplanta
Rotad planta med rötterna i någon form av substratklump.

Täcksådd
Sådd varvid det utsådda fret täcks med ett tunt lager av mineraljord, sand e d.

Törskate
Rostsvamp (2 arter) som angriper tall och därmed orsakar s.k ”Törskate”.

Upplega
Rostsvamp (2 arter) som angriper tall och därmed orsakar s.k ”Törskate”.

Upplega
Ansamling av stor mängd snö i trädens kronor.

Urskog
Orörd skog som uppkommit genom naturlig föryngring på orörd skogsmark.

Varg
Vidkronigt träd med grova grenar.

Vattenskott
Grenar bildade ur så kallade sovande knoppar (adventivknoppar) i samband med friställning av ett träd.

Vegetationsperiod
Den tidrymd då en växt eller vegetation är aktiv i form av tillväxt och blomning m m.

Vegetativ förökning
Förökning på könslös väg, till exempel rotskott.

Återväxt
Föryngring: plant- eller ungskog som ersätter avvlägsnad skog.

Åtgångstal
Förhållandet mellan insatta resurser och producerad mängd.

Överståndare
Glest förekommande träd som är betydligt äldre än beståndet i övrigt.

Övre höjd
Höjden enligt beståndets höjdkurva för ett träd vars diameter motsvarar aritmetiska medeldiametern för de 100 grövsta träden/hektar.

KOM I KONTAKT MED EN SKOGSEXPERT NÄRA DIG
TIPSA OM DEN HÄR SIDAN